Vi stod över Seldens krossade kropp i mörkret. 'Vi kan inte lämna honom här,' sa jag. 'Nej, men vi kan inte flytta honom nu heller,' svarade Holmes. 'Vi skickar folk imorgon för att hämta kroppen.' Sedan såg jag en gestalt närma sig oss över heden. Min hand gick till min revolver. 'God kväll, mina herrar,' sa en välbekant röst. Det var Stapleton, som bar en lykta. 'Jag hörde skrik och kom för att undersöka,' sa han. Hans blick föll på kroppen, och han flämtade. 'Herregud! Vem är det här? Är det... Sir Henry?' Jag studerade hans ansikte noga i lyktskenet. Var det besvikelse jag såg i hans ögon? 'Nej, det är den flyende fången,' sa Holmes lugnt. Stapletons uttryck ändrades till lättnad. 'Selden! Men de kläderna tillhör Sir Henry!' 'Sir Henry gav dem till sina tjänare,' förklarade jag. 'De måste ha gett dem vidare till Selden.' 'Hur märkligt,' sa Stapleton. 'Och vad för er ut på heden, Mr. Holmes?' Jag hade inte presenterat Holmes. Hur visste Stapleton vem han var? Holmes log tunt. 'Jag kom för att träffa Watson och besöka vår klient.' 'Jag måste tyvärr återvända till London imorgon.' 'Imorgon?' sa Stapleton ivrigt. 'Ja, mitt arbete här är klart,' ljög Holmes. Stapleton verkade nöjd med denna nyhet. 'Var vänlig och kom på middag hos mig innan ni åker.' 'Jag är säker på att Sir Henry skulle uppskatta sällskapet.' 'Det är mycket vänligt,' sa Holmes. 'Vi kommer absolut.' Stapleton önskade oss god natt och gick iväg. När han var borta vände sig Holmes till mig. 'Det är vår man, Watson.' 'Stapleton? Naturalisten?' Jag var chockad. 'Han är inte vad han verkar vara,' sa Holmes. 'Jag har upptäckt att han faktiskt är en Baskerville.' 'En avlägsen kusin som skulle ärva om Sir Henry dör.' 'Gode Gud!' utropade jag. 'Och kvinnan han kallar sin syster är faktiskt hans fru.' Nu förstod jag fröken Stapletons varningar. Hon visste att hennes man var en mördare. 'Han håller en enorm hund gömd i Grimpens träsk.' 'Han använde den för att skrämma Sir Charles till döds.' 'Och nu planerar han att göra samma sak med Sir Henry.' 'Det är därför han stal stöveln,' insåg jag. 'För att ge hunden Sir Henrys doft.' 'Exakt,' sa Holmes. 'Men att bevisa allt detta kommer att bli svårt.' 'Vi måste ta honom på bar gärning.' 'Det är därför vi kommer att acceptera hans middagsinbjudan.' 'Ni menar att använda Sir Henry som bete?' frågade jag oroligt. 'Det är det enda sättet att fånga Stapleton.' 'Vi kommer att vara i närheten för att skydda Sir Henry.' Vi gick tillbaka till Baskerville Hall tillsammans. Sir Henry var lättad att se oss oskadda. Vi berättade om Seldens död. 'Stackars Barrymore måste berätta för sin fru,' sa Sir Henry sorgset. Holmes sa ingenting, men hans ögon planerade redan vårt nästa drag.
B1Chapter 12 / 15466 words60 sentences
Död på heden
Chapter 12 · Hunden från Baskerville · B1 Swedish. Tip: Click on any word while reading to see its translation. Take your time with each chapter and review the vocabulary before moving on.
Chapter Summary
Ett skrik i natten leder till en tragisk upptäckt, och Holmes avslöjar sina misstankar om mördaren.
1 / 60
🇸🇪Svenska→🇬🇧English
Linked wordUnderlined wordOther words
Comprehension Questions
4 questions
1
Vilket misstänkt beteende märkte Watson från Stapleton vid dödsplatsen?
2
Vilken chockerande sanning avslöjade Holmes om Stapletons identitet?
3
Var höll Stapleton hunden?
4