Nästa morgon ankrade vi nära Skattkammarön. Ön såg mörk och hotfull ut under grå moln. Täta skogar täckte större delen av landet. Två höga kullar reste sig i mitten, som kartan kallade Kikarhöjden. En konstig lukt drev från träsken på stranden. Doktor Livesey rynkade på näsan av avsky. 'Den lukten betyder feber och sjukdom,' varnade han. Besättningen blev rastlös och arg av att vänta på skeppet. Kapten Smollett fruktade att ett myteri kunde bryta ut när som helst. Han bestämde sig för att låta männen gå i land i några timmar. 'Låt dem sträcka på benen och lugna ner sig,' sade han. Long John Silver organiserade landgången med ett leende. Sex män stannade ombord för att vakta skeppet. Resten klättrade ner i småbåtarna och rodde till land. I sista ögonblicket hoppade jag i en av båtarna. Jag ville utforska ön och lära mig mer. Silver ropade till mig, men jag låtsades inte höra. Så fort båten rörde sanden sprang jag in i skogen. Jag hörde Silver ropa mitt namn bakom mig. Men jag fortsatte att springa djupare in bland träden. Skogen var vild och övervuxen med konstiga växter. Fåglar sjöng högt i grenarna ovanför mitt huvud. Jag kände mig fri och uppspelt över att utforska ensam. Sedan hörde jag röster framför mig och smög närmare för att lyssna. Det var Silver som talade med en annan sjöman vid namn Tom. Silver försökte övertala Tom att ansluta sig till piraterna. 'Gå med oss, så blir du rik,' sade Silver smidigt. Men Tom var en lojal man och vägrade. 'Jag dör hellre ärlig än lever som pirat!' förklarade Tom. Plötsligt kom ett fruktansvärt skrik från långt borta. Tom hoppade upp förskräckt. 'Vad var det?' flämtade han. 'Det var Alan, tror jag,' sade Silver lugnt. Tom förstod att en annan lojal sjöman hade dödats. Han vände sig om för att springa, men Silver var snabbare. Silver kastade sin krycka mot Toms rygg och slog ner honom. Sedan hoppade Silver på honom med sin kniv. Jag såg förfärat på när den vänliga kocken dödade Tom. Mitt huvud snurrade, och allt blev mörkt ett ögonblick. När jag öppnade ögonen torkade Silver av sin kniv. Jag visste att jag måste fly innan han hittade mig. Tyst kröp jag bort genom buskarna. När jag var tillräckligt långt bort började jag springa. Jag sprang utan riktning, ville bara komma bort. Plötsligt hoppade en mörk gestalt fram bakom ett träd. Jag skrek och föll bakåt av skräck. Varelsen framför mig såg knappt mänsklig ut. Han bar trasiga kläder gjorda av getskinn. Hans hud var mörkbränd av solen. 'Vem är du?' stammade jag. 'Jag är Ben Gunn,' svarade den vilda mannen. 'Jag har varit ensam på den här ön i tre år.' Han förklarade att han hade varit pirat på Flints skepp. Hans skeppskamrater hade lämnat honom här som straff. 'Är Long John Silver på det skeppet?' frågade Ben ängsligt. Jag sade ja, och Ben stönade av oro. 'Jag ska hjälpa dig mot honom,' lovade Ben. 'Jag känner till hemligheter om den här ön som Silver inte vet.' Innan han kunde förklara mer hörde vi kanoneld. Striden om Skattkammarön hade börjat.
B1Chapter 6 / 12521 words60 sentences
Kapitel 6: Mannen på ön
Chapter 6 · Skattkammarön · B1 Swedish. Tip: Click on any word while reading to see its translation. Take your time with each chapter and review the vocabulary before moving on.
Chapter Summary
Besättningen går i land, och Jim springer in i skogen. Han bevittnar hur Silver mördar en lojal sjöman vid namn Tom. Jim flyr i skräck och träffar Ben Gunn, en strandsatt man som lämnades kvar på ön för tre år sedan. Ben lovar att hjälpa mot Silver medan kanoner signalerar stridens början.
1 / 60
🇸🇪Svenska→🇬🇧English
Linked wordUnderlined wordOther words
Comprehension Questions
4 questions
1
Vad hände med den lojale sjömannen Tom när han vägrade gå med Silver?
2
Vem träffade Jim i skogen på ön?
3
Hur länge hade Ben Gunn varit ensam på ön?
4